Michilicious

Tröttheten smyger sig sakta men säkert in.. Undrar om det kanske är dags att sova snart. För första gången på typ en vecka så ska jag sova ensam.. Min säng känns jätte stor nu när jag inte har en liten klump bredvid mig.. Nu kan jag välja vilken sida av sängen jag ska sova på.. Till och med om jag ska sova på bredden :P

Idag har jag faktiskt vart ganska.. Hmm, hur ska jag säga.. Ångestfylld.. Jag vet egentligen inte varför.. Kanske är det för att jag och Danne har vart upp i varandra hela tiden och jag kände att jag behövde lite utrymme.. Eller så är det något annat som ligger och trycker.. Jag vet faktiskt inte vad det är och jag vet heller inte om jag skulle orka dra mig ner i det och ta reda på vad det är som händer och hur saker och ting ligger till..

Det jag vet är att jag har blivit jätte trött den senaste veckan.. Kanske är det för att jag stiger upp klockan 6 varje morgon med Danne för att säga hejdå och sen krypa ner i sängen och somna om igen.. Eller är det för att jag inte sover ordentligt.. Eller kanske är det pga att jag är jätte orolig för vissa saker..

Det är typ 16 dagar kvar till julafton.. Bara det är stressigt.. Hatar jul. Jul ska vara en högtid då man träffar släkt och vänner.. Har trevligt, äter mat och har det allmänt mysigt.. Men säg att man åker till Täby centrum, inte en själ där inne har sinnesro.. Ingen själ där inne visar respekt för andra människor. Dom ska gå först. För deras högtid är viktigare än andra människors..

Har ni någongång riktigt tänkt på hur egoistiska människor egentligen är? Alltså.. Alla vill vara först med något, alla vill till viss del stå i centrum. Sen finns det ju givetvis undantag.. Udantagen som tar alla andra i första hand och blir som små paket av ångest för att det inte finns utrymme för deras tankar och funderingar..

Har ni tänkt på att det snart är ett nytt år igen..? Det har inte jag.. Det är helt sjukt hur snabbt det här året har gått.. Mina tankar flyger iväg någon helt annanstans nu och det ska dom få göra.. Jag sitter och funderar på vilka människor man släppt in i sitt liv det här året och vilka man låtit säga hejdå. Vilka man sparkat ut och vilka man välkomnat med öppna armar.. Vilka man har velat kicka ut ur sitt liv men inte riktigt vetat hur man ska göra.. Man har gjort ett litet försök och fått respons och sen tvekat igen.

Man har blivit lurad och besviken.. Sviken och ångestfylld. Fått tankar på hur man lättast blir av med en människa som egentligen har en stor plats i ens liv men inte visar det.. Och inte förtjänar den. hur man verkligen försöker att intala sig att inte bli besviken men ändå hoppas på det bästa..

Hur många misstag man gjort, men ändå hur många succér som ändå funnits där. Vänner som står vid ens sida vad man än gjort för snedsteg och räkt ut handen och hjälp en upp när man fallit till botten. Familjen som stöttat.. En mamma som har låtit mig bli 9 år igen när jag mått så dåligt att jag egentligen inte har orkat stiga upp ur sängen. Turer fram och tillbaka genom vad som hänt.

Blivit av med en stor plåga i livet.. Blivit accepterad och sen nekad. Oaccepterad men ändå välkommen.. Fått chanser, som man sen sumpat. Fått en ny chans men valt helt fel väg ändå. Träffat andra, fått en insyn i att andra kan ha det värre. Gå tillbaka till att tro att det är mest synd om en själv.. Falla till botten, slå sig jäävligt hårt. Kliva upp igen och hålla huvudet högt.

Drunknat i gamla sorger, blivit glad över nya lyckarus. Ångrat vissa lyckorus och skaffat nya igen. Känt sig dum som inlett något som var dömt att misslyckas, för att sedan inleda något som man aldrig vill att ska ta slut!

Bytt karriär, insett att livet inte är en lek. Att det är dags att ta tag i saker. Bli mer envis, mogna på sig. Växa upp och bli den man alltid har velat vara..

P&K Michilicious