Michilicious

Det var inte så länge sen jag skrev.. Eller hur? Nej det var det inte..

Alla som känner mig bra vet att efter solsken kommer regn.. Nu har det vart bra ett tag. Och nu är det inte förjävligt.. Men, jag är riktigt förbannad.. Förbannad över att folk lyssnar men inte hör vad man säger. Förbannad över att behöva be om saker för att få må bra. Less på att personer som ska ställa upp inte visar NÅGON SOM HELST JÄVLA FUCKING RESPEKT över hur jag är, vad jag behöver och INTE behöver..

Ja och denna person är då min så kallade fostermamma.

Jag skiter i vad alla tycker och tänker nu. Om ni ska klaga över vad jag skriver, dra då här i från för i helvete.. Det här är min fristad där jag kan säga vad fan som helst..

Jag har många gånger sagt till Marie att jag behöver lugn och ro.. Får jag någon lugn och ro? Njaaa, knappt alls.

Jag har bett Marie om enkla små saker. Får jag hjälp med dessa små saker? Jo, efter att hon gjort upp planer med någon annan och dragit ut på tiden RIIIIKTIGT mycket..

Jag ber om lite respekt.. Visar Marie respekt? Nej..

Jag har alltid krav, men den här gången är mina krav jävligt låga.. Och dom går tydligen inte att fullfölja för Marie..

Så, nu har jag gett mig själv en tankeställare.. Tänker jag vara den fina lilla flickan som inte gjort ett skit åt saken över min boeendesituation, eller tänker jag bli den gamla hänsynslösa, fruktansvärda, elaka, respektlösa michelle, som behandlar andra som dom behandlar mig.. Svar: Jag kommer för ett kort tag bli den gamla Michelle.. Så vill ni prata med någon trevlig?

RING DÅ FÖR HELVETE INTE TILL MIG!

Och Marie, om du inte kan lyssna på mina krav, inte ens försöka, tro mig.. Då är dina krav döda för mig med.
Kan du inte visa respekt för mig, då har jag ingen för dig heller..

Och kom ihåg vad du sa till socialen.. "Jag är inte den som slänger ut någon.." Kom ihåg det när jag har sett till att det är husihelvete!