Michilicious

Det finns en person som kan få mig så jävla glad.. Men samtidigt har den personen sån jävla power över mig, en power som jag aldrig har låtit någon ha över mig och de betyder att jag är sårbar.. Personen behöver bara säga något enstaka ord och jag blir ledsen.. Även fast det kanske inte var illa menat.. Men jag vet seriöst inte vad jag ska göra.. Jag tycker verkligen om den här personen och kan inte släppa taget..

Mina tankar snurrar och det brukar aldrig sluta bra.. Jag har vart typ hur glad som helst nu sen jag öppnade brevet från skolan och personen säger en mening och jag blir helt skakig..

Man ska alltid följa sitt hjärta och mitt hjärta säger att jag ska fortsätta kämpa, kämpa in i det sista.. Kämpa för allt, för jag är en krigare.. Och jag ska fortsätta kämpa, jag ska kämpa för mig själv så jag lyckas med mitt plugg, kämpa för att personen ska få förtroende för mig, kämpa för mitt liv! Men ibland är det fan inte lätt..

Ibland vill jag bara ge upp hoppet, men om jag ger upp hoppet vad har jag då att se fram emot? Hoppet är det som gör att jag ser framåt, som ger mig ljus och styrka.. Samtidigt som jag aldrig vågar hoppas för mycet pga besvikelsen ifall något skulle skita sig! 

Ibland funderar jag på hur livet hade sett ut om man hade fått välja liv själv.. Hur jag hade sett ut, vart jag hade bott, hur jag hade levt mitt liv.. Då hade jag velat vara en skådespelare, eller en dansare.. Det hade vart ballt, men jag hade förmodligen inte haft ett bättre liv för det.. Visst, jag hade haft pengar.. Men vem blir lycklig om man kan få allt man vill ha? Är det inte då man har större risk för att gå sönder ännu mer? 

Livet är jävligt jobbigt och jag tror seriöst att livet är något som man inte ska ta på allt för stort allvar, det är ett spel.. Hela livet är ett test, en lek för att se hur mycket man klarar av.. För att sen gå vidare till något som kallas för döden.. Men dör man verkligen? Försvinner man verkligen ut i tomma intet och förblir en fantasi, ett minne för de som finns kvar på jorden? Jag vet inte om jag tror det.. Eller så är det bara det att jag inte vill tro det.. 

Jag är inte rädd för döden, absolut inte.. Jag är bara rädd för att bli ingenting. Och för att bli uppäten av maskar och andra snuskiga kryp, därför ska jag kremeras.. Spridas med vinden, bli ett med allt.. Min hjärna har alltid vart på 100 ställen samtidigt så varför ska det förstöras genom att läggas i en trång liten box, utan utrymme. Jag har vart instängd tillräckligt i mitt liv, därför vill jag spridas ut! 

Egentligen är jag nog inte så ledsen, jag är mest ett uppror i mig själv, ett kaos som inte vet vad jag vill eller vart jag har mig själv.. Upprörd över att saker inte är som man tror, som man vill ha dom.. För man har gett över powern till någon annan.. Men frågan är hur mycket kontroll man ska tillåta en annan människa ha över sitt liv.. Det har ju aldrig slutat bra förut, så varför skulle det göra det nu? 

Känslor är jobbiga, men fy fan vad tråkigt det hade vart utan dom. Men ibland hade de ändå vart skönt, gå i ide.. Dö för en stund för att sen vakna upp och vara glad, det hade nog vart bra. Men det går inte, för man är inne i ett spel som inte slutar förens dagen du dör.. Och dagen du dör ska du kunna säga "fan vad det har hänt saker i mitt liv, men jävlar vad kul jag har haft"..  Och jag har haft ett ganska kul liv, ett väldigt roligt liv.. Men det är långt ifrån klart!

Jag blir 21 i år har levt 1/4 om man räknar medel livslängden.. Och alltså, det har hänt mycket trista och tragiska saker.. Men vem hade jag vart om dom inte hade hänt? Det är ju en del av vem jag är idag. Så skulle jag få chansen att leva om mitt liv så vet jag inte om jag hade ändrat på något.. För tack vare vissa tragiska saker som hänt har jag träffat nya underbara människor, människor som fått en att växa och det är väl sånt man ska uppskatta? Sånt man ska sträva efter? Och varför då ångra att man gjorde på ett visst sätt eller utsatte sig själv eller någon annan för något?

Nej, livet är för kort för att ångra sig, må dåligt över något som hänt.. Titta tillbaka, ge dom fingret, håll huvudet högt och gå vidare.. Det är vad jag ska göra!!

PEACE Michilicious