Michilicious

Jag ska inte säga något, för givetvis har jag använt den själv. Men precis i samma veva man har sagt det så tänker jag om, "förstår jag verkligen hur den här personen känner?" För det kan jag aldrig riktigt göra. Inte så länge jag inte kan ta mig in i personen huvud och faktiskt se/känna de den tänker/känner.

Det spelar ingen roll hur stor vilja man har till att förstå. För har man inte genom gått liknande saker så kommer man inte förstå, inte ens då. För alla personer är olika och det som är jobbigt för mig är kanske en piss i nilen för någon annan.

Jag HATAR att vara ensam, jag tycker att det är skit jobbigt. Jag vet inte varför egentligen, för jag är en jävligt självständig person. Men jag vill kunna välja ifall jag ska vara ensam eller inte. Och att bo på ett ställe, där du bor i en egen lägenhet, utan några som helst vänner, familj eller knappt någon bekant. Ja då isolerar man sig ganska snabbt.

Jag vet egentligen inte hur jag tänkte när jag flyttade hit. Kanske var det mitt undermedvetna som tyckte att det var på tiden för mig att lära mig att vara ensam för att det sedan kommer göra mig starkare? Ja, kanske. Det är mycket möjligt. För om jag faktikt tänker på hur det har vart sen jag flytta hit, så har jag inte haft någon grov ångest. Jag har förvisso haft ångest, men den har varit ganska lätt och jag har tagit mig igenom den själv.

Kanske har jag lyckats med de för att jag inte har någon att vända mig till. Det finns ingen här som kan fånga mig om jag skulle falla. Och den någon är ju givetvis min mamma<3, men jag är själv i det. Jag är TVUNGEN att klara det. För jag är inte redo att dö. Jag vill inte ens dö. Jag har inga sådana tankar längre. Det var riktigt länge sen jag ens fundera på hur jag skulle kunna dö.

Så på ett sätt kanske det var mitt livs största misstag att jag flytta hit. På ett annat så kanske det var de bästa. För jag är tvungen att klara mig själv.

Men nu gled jag i från ämnet.. Vet egentligen inte ens vad jag ville ha ut av de här. Men som sagt. Jag verkligen hatar den meningen. Och tänk en extra gång innan du/ni använder den. För ibland sårar den faktiskt mer än vad den hjälper. Ibland vill man inte ha någon som kläcker ur sig de som låter bäst för stunden. Ibland vill man bara ha någon som sitter där, håller sin käft och lyssnar.

Och det kanske verkar som att jag har ångest nu i och med att jag skrev de här inlägger och så är inte fallet. Jag är faktiskt skit glad :) Men, kom bara och tänka på de.

Aja, god natt alla

Peace Michilicious