.
Ja, idag ska jag träffa en vän, en vän som jag inte träffat på, ja jag vet inte hur länge.. Men ska i alla fall ta mig hem till henne så får vi väl se vad vi hittar på för något. Så det blir trevligt. :)
Annars så måste jag säga att ångesten börjar smyga sig på lite. Ångesten över att jag kanske behöver ta mig hem till mig i Tibro igen, snart.. :P Har ju vart hemma hos mamma&co i snart en vecka. :P Och ja, jag har ju en del grejer att fixa nu då det inte är så länge kvar innan jag slipper den där lägenheten och flyttar uppåt i landet igen. :)
Men men, nu måste jag ta mig en liten snabb dusch och göra mig i ordning för att bege mig iväg.
PEACE Michilicious
Annars så måste jag säga att ångesten börjar smyga sig på lite. Ångesten över att jag kanske behöver ta mig hem till mig i Tibro igen, snart.. :P Har ju vart hemma hos mamma&co i snart en vecka. :P Och ja, jag har ju en del grejer att fixa nu då det inte är så länge kvar innan jag slipper den där lägenheten och flyttar uppåt i landet igen. :)
Men men, nu måste jag ta mig en liten snabb dusch och göra mig i ordning för att bege mig iväg.
PEACE Michilicious
En liten tävling.
Ja, som sagt va så har jag nu anordnat en liten tävling, dock inte i min egna blogg utan i min mammas.
Länk finner ni HÄR
Bara att vara med och tävla alla ni som älskar lakrits, det går att tävla fram till den 30 april.
Lycka till!
PEACE Michilicious
Länk finner ni HÄR
Bara att vara med och tävla alla ni som älskar lakrits, det går att tävla fram till den 30 april.
Lycka till!
PEACE Michilicious
Något så litet kan göra en glad!
Haha ja men först måste jag ju då bara berätta att när vi skulle äta middag idag (jag, mamma, Nathalie, Linnea och Alice) så ville små tjejerna titta på en "middags-film" och det blev ju då madicken (stavning?), men då fick inte Nathalie sitta där hon ville och sa då "jaha, jag får sitta bredvid satan.." Så ja.. Om någon undrar så jobbar jag numera heltid som Djävulen. :) Suveränt va? Så har du någon du vill skicka till helvetet så är det bara att höra av sig!
(Nathalie är en av tvilling-systrarna som har ett gäng diagnoser)
Men i alla fall, det jag egentligen skulle skriva om nu var att jag fick ett mail som faktiskt gjorde mig jätte glad, även om det inte var ett "positivt" mail. För igår satt jag och mailade ett flertal firmor, plattsättarfirmor så klart!, om att jag ville ha en lärlingsplats och beskrev vem jag var och så. Och nu när jag kollade min mail så hade jag fått ett svar tillbaka, där han då skrev att han inte kunde erbjuda en lärlingsplats för att han just hade fått avskeda sin lärling i brist på jobb, förstod jag de som. Men han gav lite tips på vart jag kunde höra av mig och sa även att jag skulle spara hans adress så att jag kunde höra av mig för framtida sammarbeten när jag är färdig plattsättare och har egen firma. Och hur roligt är inte de? :D Så, ja, ett "negativt" mail blev snabbt ett positivt på ett annat sätt. :)
Passar på att slänga in lite bilder på mina "arbeten" jag gjorde i skolan.
Detta var då första "plattsättar momentet" som alla i hela skolan fick göra, sista sidan fick man ju då göra hur man ville, men detta var första gången i mitt liv jag la plattor.
Den här bilden har jag ju visat förut. Men det var i alla fall första badrummet jag kaklade. Där skulle man enbart använda 15x15 plattor på vägg, 20x20 + 10x10 på golv.
Här är mitt andra badrum, där skulle man göra en bård i valfri färg och storlek. jag använde 20x20 plattor på väggen i övrigt, men 10x10 + 1 20x20 i bården och golvet skulle jag använda 10x20 plattor för en utmaning.
I tredje båset så skulle man först och främst putsa väggarna, det hade jag skit svårt för. Så det blir ingen putsare av mig inte. :P Men sen i kakelväg så skulle man göra en cirkel. Så jag använde 20x20 plattor på vägg och fyllde cirkeln med krossat kakel. Golv är 15x15 plattor i tjockaste laget, dessa plattor tål till och med att bilar kör på.
Fjärde och sista badrummet fick man göra precis vad man ville. Och vi hade just då kakel brist i skolan. Plus att det jag egentligen hade tänkt göra, hade jag pratat öppet om, så många andra som gjorde så. Men jag körde med 20x30 plattor på vägg och jätte jobbiga 10x10 plattor på golv i brist på annat.
Men men, nu ska jag snart "gäst-blogga" i min mammas blogg, har en liten tävling jag ska lägga ut. Så ni är mer än välkommna in i hennes blogg.
PEACE Michilicious
(Nathalie är en av tvilling-systrarna som har ett gäng diagnoser)
Men i alla fall, det jag egentligen skulle skriva om nu var att jag fick ett mail som faktiskt gjorde mig jätte glad, även om det inte var ett "positivt" mail. För igår satt jag och mailade ett flertal firmor, plattsättarfirmor så klart!, om att jag ville ha en lärlingsplats och beskrev vem jag var och så. Och nu när jag kollade min mail så hade jag fått ett svar tillbaka, där han då skrev att han inte kunde erbjuda en lärlingsplats för att han just hade fått avskeda sin lärling i brist på jobb, förstod jag de som. Men han gav lite tips på vart jag kunde höra av mig och sa även att jag skulle spara hans adress så att jag kunde höra av mig för framtida sammarbeten när jag är färdig plattsättare och har egen firma. Och hur roligt är inte de? :D Så, ja, ett "negativt" mail blev snabbt ett positivt på ett annat sätt. :)
Passar på att slänga in lite bilder på mina "arbeten" jag gjorde i skolan.
Detta var då första "plattsättar momentet" som alla i hela skolan fick göra, sista sidan fick man ju då göra hur man ville, men detta var första gången i mitt liv jag la plattor.
Den här bilden har jag ju visat förut. Men det var i alla fall första badrummet jag kaklade. Där skulle man enbart använda 15x15 plattor på vägg, 20x20 + 10x10 på golv.
Här är mitt andra badrum, där skulle man göra en bård i valfri färg och storlek. jag använde 20x20 plattor på väggen i övrigt, men 10x10 + 1 20x20 i bården och golvet skulle jag använda 10x20 plattor för en utmaning.
I tredje båset så skulle man först och främst putsa väggarna, det hade jag skit svårt för. Så det blir ingen putsare av mig inte. :P Men sen i kakelväg så skulle man göra en cirkel. Så jag använde 20x20 plattor på vägg och fyllde cirkeln med krossat kakel. Golv är 15x15 plattor i tjockaste laget, dessa plattor tål till och med att bilar kör på.
Fjärde och sista badrummet fick man göra precis vad man ville. Och vi hade just då kakel brist i skolan. Plus att det jag egentligen hade tänkt göra, hade jag pratat öppet om, så många andra som gjorde så. Men jag körde med 20x30 plattor på vägg och jätte jobbiga 10x10 plattor på golv i brist på annat.
Men men, nu ska jag snart "gäst-blogga" i min mammas blogg, har en liten tävling jag ska lägga ut. Så ni är mer än välkommna in i hennes blogg.
PEACE Michilicious
Vart tar dom vägen?
Ja, jag skrev ju ett litet kort blogg inlägg tidigare idag. Och jag har som sagt va varit väldigt dålig på att skriva på senaste tiden, har tänkt flera gånger att "aah, det ska jag skriva om".. Men jag gör de aldrig :P
Men men, idag har jag i alla fall varit iväg till Vallentuna centrum och tog en fika med en av mina bästa tjejkompisar E och hennes lille bebis, som är 4 månader gammal. Och då satt vi och pratade om allt och inget som vanligt när vi träffas. Och det är så skönt, för det spelar ingen roll hur länge sen det är vi sågs sist, vi har ändå ALLTID massor att prata om.
Men då i alla fall så började vi prata om hur unga människor, som blivit föräldrar "tappar" vänner.. Vännerna slutar liksom höra av sig bara för att man har fått ett barn. Men nu har ju inte jag något barn, men bara av den enkla anledningen att jag inte tycker att det är speciellt roligt att gå på krogen längre så är jag också "tråkig" att vara med. Jag förstår verkligen inte det där. Jag blir 22 år i år och visst kan det vara kul att gå ut ibland. Men jag känner absolut inget sug efter att gå ut på krogen och supa ner mig totalt. Går jag ut så blir det ju för att eventuellt dansa, ta en drink eller cider och umgås med vännerna på ett "socialt" sätt. Men att gå ut på krogen varje helg och både fredag och lördag, det tilltalar mig inte längre.
Kanske det beror på att jag har bott på ett studentboende och fick där min beskärda del av alkohol. :P
Men i alla fall, det jag ville komma fram till är att personer i ens närhet kanske inte alltid är så äkta som de vill se ut att vara. För alla dessa "bästa vänner" man har som bara försvinner dagen man får barn, då kan man ju faktiskt undra hur bra vänner man egentligen har vart..
Men som sagt, har haft en riktigt trevlig dag med fika och sen åkte jag och mamma och hämtade små tjejorna på dagis och nu ska väl mamma börja med maten snart. Idag är fatasin stor ;P Köttbullar och potatis :D Haha men det kan vara förbannat gott emellan åt, så jag klagar INTE!!
Och juste, min blogg har fått spunk, men det är bara att klicka bort rutan som ploppar upp om att min blogg skulle vara lösenordsskyddad. För det är den inte :S
P&K Michilicious
Men men, idag har jag i alla fall varit iväg till Vallentuna centrum och tog en fika med en av mina bästa tjejkompisar E och hennes lille bebis, som är 4 månader gammal. Och då satt vi och pratade om allt och inget som vanligt när vi träffas. Och det är så skönt, för det spelar ingen roll hur länge sen det är vi sågs sist, vi har ändå ALLTID massor att prata om.
Men då i alla fall så började vi prata om hur unga människor, som blivit föräldrar "tappar" vänner.. Vännerna slutar liksom höra av sig bara för att man har fått ett barn. Men nu har ju inte jag något barn, men bara av den enkla anledningen att jag inte tycker att det är speciellt roligt att gå på krogen längre så är jag också "tråkig" att vara med. Jag förstår verkligen inte det där. Jag blir 22 år i år och visst kan det vara kul att gå ut ibland. Men jag känner absolut inget sug efter att gå ut på krogen och supa ner mig totalt. Går jag ut så blir det ju för att eventuellt dansa, ta en drink eller cider och umgås med vännerna på ett "socialt" sätt. Men att gå ut på krogen varje helg och både fredag och lördag, det tilltalar mig inte längre.
Kanske det beror på att jag har bott på ett studentboende och fick där min beskärda del av alkohol. :P
Men i alla fall, det jag ville komma fram till är att personer i ens närhet kanske inte alltid är så äkta som de vill se ut att vara. För alla dessa "bästa vänner" man har som bara försvinner dagen man får barn, då kan man ju faktiskt undra hur bra vänner man egentligen har vart..
Men som sagt, har haft en riktigt trevlig dag med fika och sen åkte jag och mamma och hämtade små tjejorna på dagis och nu ska väl mamma börja med maten snart. Idag är fatasin stor ;P Köttbullar och potatis :D Haha men det kan vara förbannat gott emellan åt, så jag klagar INTE!!
Och juste, min blogg har fått spunk, men det är bara att klicka bort rutan som ploppar upp om att min blogg skulle vara lösenordsskyddad. För det är den inte :S
P&K Michilicious
Född utan hjärnceller!
Ja, tydligen så är jag och min familj född utan hjärnceller, känns jävligt skönt att få reda på de. det är lite befriande att slippa hjärncellerna. för då kan jag ju bete mig hur jag vill utan att behöva tänka på konsekvenserna. För jag har ju inga hjärnceller och vet ju inte vad jag håller på med!? :)
nej, men skämt å sido..
men i alla fall, nu var det ett tag sen jag blogga igen, har ingen förklaring till varför, orkar väl bara inte. Men nu har jag typ vart hemma hos mamma i en vecka och det har vart skönt och roligt att få träffa små sessorna och mamma igen. Har ju blivit alldeles för lite av de det senaste året. och Det kan jag heller inte förstå, för 8 maj är det precis ett år sen jag flyttade till skövde. cool huh!?
aja, nu ska jag väl göra mig i ordning lite, för om en timme ska jag till centrum och ta en fika med en polare :) ska bli riktigt trevligt, för vi har också träffats allt för sällan nu.
men i alla fall, jag blogga från mobilen så ursäkta ifall det ser konstigt ut och är massa slavfel i mitt stavande :P
PEACE Michilicious
Den vridna världen!
Du ska leva efter normen, du ska följa samhällets led, gå hand i hand med alla andra personer fulla med dubbelmoral.
Har du problem med något så ska du lita på personer som du aldrig har träffat förut, för de kan "hjälpa" dig på rätt spår i livet.
Du ska välja vilket parti du vill att ska styra Sverige.
Du ska vara vuxen..
Hmm, först och främst tycker jag att det är totalt jävla jätte konstigt att man ska vara på ett visst sätt för att passa in.. Och vad är de här jävla snackat om att man ska vara så jävla smal, som ett ja.. Anorexia-fall. (ber om ursäkt till er som har de, tragisk "sjukdom", men det är ju "mode" att vara lika smal som er) Men sen ska man ha större pattar än Pamela Andresson, du ska ha större läppar än.. Ja jag vet inte vad.. Du ska vara så smal och petit att din kropp sakta men säkert tynar bort.. Men skaffa ett par feta pattar, så du får ryggproblem och blir rullstolsbuden i 30 års ålder.. Skaffa så stora läppar att du inte kan stänga munnen till slut.. Eller så är den alltid stängd.. Har inte bestämt mig om vad som är värst..
DUBBEL MORAL!!!
Sen det här med partier.. De lovar så jävla mycket hit och dit.. Jo, men världen blir ju sååååå mycket bättre pga er. Haha Njaa, inte riktigt va!!
Psykologer, soc och alla andra jävlar som vill att man ska lägga sitt liv i deras händer.. För att bli bättre.. Lita på människor man aldrig har träffat och bara spy ur sig hela sin livs historia.. JO men visst. :) Det blir säkert mycket bättre av de.
Inbitna gamla skit gubbar.. Som vill ha kvinnliga arbetare i sina firmor (byggfirmor) Ja, när man ringer och kollar om det eventuellt skulle finnas en möjlighet till en lärlingsplats, ja då får man minsan höra "men lilla gumman".. Vad fan har du för rätt att kalla mig för lilla gumman? :S Jag är förmodligen både längre och bredare än dig ditt lilla pervo! Men jo, det lär ju vara såååå mycket jobbigare att ha en tjej "hängandes i ryggen" än en kille.. För det är ju inte alls så att jag faktiskt har gått klart min kurs och dessutom fått jävligt fina betyg.
IDIOTER!
Ja, som sagt.. Jag är less på idioter och deras jävla dubbelmoral.. De borde få ett eget land.. Där man kan placera den, så kan dom vara idioter tillsammans..
Jag menar, kan Sverige placera invandrare i samma kommuner för att hålla "dem på plats" så kan man väl placera alla jävla dubbel-morals-idioter på ett och samma ställe också!!
TAck och hej för mig!
Michilicious
Har du problem med något så ska du lita på personer som du aldrig har träffat förut, för de kan "hjälpa" dig på rätt spår i livet.
Du ska välja vilket parti du vill att ska styra Sverige.
Du ska vara vuxen..
Hmm, först och främst tycker jag att det är totalt jävla jätte konstigt att man ska vara på ett visst sätt för att passa in.. Och vad är de här jävla snackat om att man ska vara så jävla smal, som ett ja.. Anorexia-fall. (ber om ursäkt till er som har de, tragisk "sjukdom", men det är ju "mode" att vara lika smal som er) Men sen ska man ha större pattar än Pamela Andresson, du ska ha större läppar än.. Ja jag vet inte vad.. Du ska vara så smal och petit att din kropp sakta men säkert tynar bort.. Men skaffa ett par feta pattar, så du får ryggproblem och blir rullstolsbuden i 30 års ålder.. Skaffa så stora läppar att du inte kan stänga munnen till slut.. Eller så är den alltid stängd.. Har inte bestämt mig om vad som är värst..
DUBBEL MORAL!!!
Sen det här med partier.. De lovar så jävla mycket hit och dit.. Jo, men världen blir ju sååååå mycket bättre pga er. Haha Njaa, inte riktigt va!!
Psykologer, soc och alla andra jävlar som vill att man ska lägga sitt liv i deras händer.. För att bli bättre.. Lita på människor man aldrig har träffat och bara spy ur sig hela sin livs historia.. JO men visst. :) Det blir säkert mycket bättre av de.
Inbitna gamla skit gubbar.. Som vill ha kvinnliga arbetare i sina firmor (byggfirmor) Ja, när man ringer och kollar om det eventuellt skulle finnas en möjlighet till en lärlingsplats, ja då får man minsan höra "men lilla gumman".. Vad fan har du för rätt att kalla mig för lilla gumman? :S Jag är förmodligen både längre och bredare än dig ditt lilla pervo! Men jo, det lär ju vara såååå mycket jobbigare att ha en tjej "hängandes i ryggen" än en kille.. För det är ju inte alls så att jag faktiskt har gått klart min kurs och dessutom fått jävligt fina betyg.
IDIOTER!
Ja, som sagt.. Jag är less på idioter och deras jävla dubbelmoral.. De borde få ett eget land.. Där man kan placera den, så kan dom vara idioter tillsammans..
Jag menar, kan Sverige placera invandrare i samma kommuner för att hålla "dem på plats" så kan man väl placera alla jävla dubbel-morals-idioter på ett och samma ställe också!!
TAck och hej för mig!
Michilicious
"Jag förstår hur du känner"
Det finns en mening som jag verkligen stör mig på. Och det är precis just den meningen som står i rubriken. "jag förstår hur du känner." Jaså det gör du? Mhmm, vad bra!
Det spelar ingen roll hur stor vilja man har till att förstå. För har man inte genom gått liknande saker så kommer man inte förstå, inte ens då. För alla personer är olika och det som är jobbigt för mig är kanske en piss i nilen för någon annan.
Jag HATAR att vara ensam, jag tycker att det är skit jobbigt. Jag vet inte varför egentligen, för jag är en jävligt självständig person. Men jag vill kunna välja ifall jag ska vara ensam eller inte. Och att bo på ett ställe, där du bor i en egen lägenhet, utan några som helst vänner, familj eller knappt någon bekant. Ja då isolerar man sig ganska snabbt.
Jag vet egentligen inte hur jag tänkte när jag flyttade hit. Kanske var det mitt undermedvetna som tyckte att det var på tiden för mig att lära mig att vara ensam för att det sedan kommer göra mig starkare? Ja, kanske. Det är mycket möjligt. För om jag faktikt tänker på hur det har vart sen jag flytta hit, så har jag inte haft någon grov ångest. Jag har förvisso haft ångest, men den har varit ganska lätt och jag har tagit mig igenom den själv.
Så på ett sätt kanske det var mitt livs största misstag att jag flytta hit. På ett annat så kanske det var de bästa. För jag är tvungen att klara mig själv.
Men nu gled jag i från ämnet.. Vet egentligen inte ens vad jag ville ha ut av de här. Men som sagt. Jag verkligen hatar den meningen. Och tänk en extra gång innan du/ni använder den. För ibland sårar den faktiskt mer än vad den hjälper. Ibland vill man inte ha någon som kläcker ur sig de som låter bäst för stunden. Ibland vill man bara ha någon som sitter där, håller sin käft och lyssnar.
Och det kanske verkar som att jag har ångest nu i och med att jag skrev de här inlägger och så är inte fallet. Jag är faktiskt skit glad :) Men, kom bara och tänka på de.
Aja, god natt alla
Peace Michilicious
Jag ska inte säga något, för givetvis har jag använt den själv. Men precis i samma veva man har sagt det så tänker jag om, "förstår jag verkligen hur den här personen känner?" För det kan jag aldrig riktigt göra. Inte så länge jag inte kan ta mig in i personen huvud och faktiskt se/känna de den tänker/känner.
Det spelar ingen roll hur stor vilja man har till att förstå. För har man inte genom gått liknande saker så kommer man inte förstå, inte ens då. För alla personer är olika och det som är jobbigt för mig är kanske en piss i nilen för någon annan.
Jag HATAR att vara ensam, jag tycker att det är skit jobbigt. Jag vet inte varför egentligen, för jag är en jävligt självständig person. Men jag vill kunna välja ifall jag ska vara ensam eller inte. Och att bo på ett ställe, där du bor i en egen lägenhet, utan några som helst vänner, familj eller knappt någon bekant. Ja då isolerar man sig ganska snabbt.
Jag vet egentligen inte hur jag tänkte när jag flyttade hit. Kanske var det mitt undermedvetna som tyckte att det var på tiden för mig att lära mig att vara ensam för att det sedan kommer göra mig starkare? Ja, kanske. Det är mycket möjligt. För om jag faktikt tänker på hur det har vart sen jag flytta hit, så har jag inte haft någon grov ångest. Jag har förvisso haft ångest, men den har varit ganska lätt och jag har tagit mig igenom den själv.
Kanske har jag lyckats med de för att jag inte har någon att vända mig till. Det finns ingen här som kan fånga mig om jag skulle falla. Och den någon är ju givetvis min mamma<3, men jag är själv i det. Jag är TVUNGEN att klara det. För jag är inte redo att dö. Jag vill inte ens dö. Jag har inga sådana tankar längre. Det var riktigt länge sen jag ens fundera på hur jag skulle kunna dö.
Så på ett sätt kanske det var mitt livs största misstag att jag flytta hit. På ett annat så kanske det var de bästa. För jag är tvungen att klara mig själv.
Men nu gled jag i från ämnet.. Vet egentligen inte ens vad jag ville ha ut av de här. Men som sagt. Jag verkligen hatar den meningen. Och tänk en extra gång innan du/ni använder den. För ibland sårar den faktiskt mer än vad den hjälper. Ibland vill man inte ha någon som kläcker ur sig de som låter bäst för stunden. Ibland vill man bara ha någon som sitter där, håller sin käft och lyssnar.
Och det kanske verkar som att jag har ångest nu i och med att jag skrev de här inlägger och så är inte fallet. Jag är faktiskt skit glad :) Men, kom bara och tänka på de.
Aja, god natt alla
Peace Michilicious
Detta kallas kärlek!
Jag har som sagt va alltid varit rebellisk i mitt liv, skitit i vad alla sagt att jag ska göra och dylikt. Men det finns vissa saker min mamma lärt mig som jag faktiskt ALLTID har lyssnat på.. Och det är att man ALDRIG kan ha för många skor och väskor. Jag har aldrig varit någon väsktjej. Jag ser de mer som en nödvändig grej än en accessoar, kanske för att jag typ aldrig behöver använda t.ex. en handväska då jag alltid har mina hood-tröjor på mig och därav alltid har fickor att lägga de saker jag behöver ha med mig, som t.ex. plånbok, mobil och cigg. Sen händer det givetvist att jag har en "tjejig" dag och klär mig i något där det är snyggare med en handväska och då har jag ju mina fina väskor som jag köpte i Italien.
Men det jag skulle komma till är att jag ALLTID har vart en sko-tjej. Jag ÄLSKAR skor, i alla former. Kanske mest klackskor, men jag använder de sällan då jag själv anser att jag är för lång för att gå runt i klackskor hela tiden. Och sen att de inte alltid passar min stil. Men jag har MASSOR med skor och MASSOR med klackskor. Och nu har jag blivit insnöad på ett skomärke som heter Iron Fist.
De är inte de vanliga skorna, som är "propra", utan de flesta har faktiskt ganska groteska och speciella mönster. Jag äger i dagens läge endast 2 par. Och med den inkomsten jag har så har jag liksom inte råd med att köpa så många sådana par även om jag skulle vilja ha de flesta.
Men här är i alla fall bild på de två paren jag har:
Dessa var de första paret jag köpte, de finns inte längre att få tag på om man inte köper de begagnat, då detta märke endast gör ett visst antal av varje motiv/sko. Dessa gick på 799:-
Dessa var de andra paret jag köpte och det är samma sak här, de här skorna finns inte heller längre att få tag på om man inte köper begagnat, kanske om man specialbeställer iof. Det vet jag ingenting om. Men i alla fall. Dessa gick också på 799:-
Och här mina kära vänner, här kommer skorna jag vill ha. Jag lägger upp dem i miniatyrbilder. Men det borde väl bara vara att klicka på bilden så blir den lite större.
Ja, som ni ser. Det är ganska speciella. Men jag är SÅÅÅÅÅ förälskad i de här märket. Och ja, det är äkta kärlek! Men priset på dessa skor eller märket överlag (gällande klackskorna) så ligger mellan 649 - 1000+. Det negativa med dem är att de är ganska smala i fram och storlekarna kan variera lite. Jag har en storlek större i mina 2 par än vad jag brukar använda just för att de flesta omdömmena om dem så har de stått "de är små i storleken". Men efter att ha andvänt dem en gång så töjde dom sig lite och nu glappar dom istället. Så ett tips om ni tänker köpa ett par. Ta er rätta storlek och gå in dom någon dag innan ni ska använda dem. Och är det så att dom faktiskt är för små, så lämna tillbaka dem.
De går att köpa på BRANDOS och HEPPO, säkert andra ställen också. Men jag gillar dessa två. Och BRANDOS har större utbud på just de här märket, som alltså är IRON FIST!
P&K Michilicious
Men det jag skulle komma till är att jag ALLTID har vart en sko-tjej. Jag ÄLSKAR skor, i alla former. Kanske mest klackskor, men jag använder de sällan då jag själv anser att jag är för lång för att gå runt i klackskor hela tiden. Och sen att de inte alltid passar min stil. Men jag har MASSOR med skor och MASSOR med klackskor. Och nu har jag blivit insnöad på ett skomärke som heter Iron Fist.
De är inte de vanliga skorna, som är "propra", utan de flesta har faktiskt ganska groteska och speciella mönster. Jag äger i dagens läge endast 2 par. Och med den inkomsten jag har så har jag liksom inte råd med att köpa så många sådana par även om jag skulle vilja ha de flesta.
Men här är i alla fall bild på de två paren jag har:
Dessa var de första paret jag köpte, de finns inte längre att få tag på om man inte köper de begagnat, då detta märke endast gör ett visst antal av varje motiv/sko. Dessa gick på 799:-
Dessa var de andra paret jag köpte och det är samma sak här, de här skorna finns inte heller längre att få tag på om man inte köper begagnat, kanske om man specialbeställer iof. Det vet jag ingenting om. Men i alla fall. Dessa gick också på 799:-
Och här mina kära vänner, här kommer skorna jag vill ha. Jag lägger upp dem i miniatyrbilder. Men det borde väl bara vara att klicka på bilden så blir den lite större.
Ja, som ni ser. Det är ganska speciella. Men jag är SÅÅÅÅÅ förälskad i de här märket. Och ja, det är äkta kärlek! Men priset på dessa skor eller märket överlag (gällande klackskorna) så ligger mellan 649 - 1000+. Det negativa med dem är att de är ganska smala i fram och storlekarna kan variera lite. Jag har en storlek större i mina 2 par än vad jag brukar använda just för att de flesta omdömmena om dem så har de stått "de är små i storleken". Men efter att ha andvänt dem en gång så töjde dom sig lite och nu glappar dom istället. Så ett tips om ni tänker köpa ett par. Ta er rätta storlek och gå in dom någon dag innan ni ska använda dem. Och är det så att dom faktiskt är för små, så lämna tillbaka dem.
De går att köpa på BRANDOS och HEPPO, säkert andra ställen också. Men jag gillar dessa två. Och BRANDOS har större utbud på just de här märket, som alltså är IRON FIST!
P&K Michilicious
Killar kallas kungar medans tjejerna är slampor..
Idag har jag och en kompis diskuterat fenomenet sex och personers syn på de. Och att det är en sak som på många sätt ALDRIG kommer att bli jämställt. Om det inte är ett homosexuellt par, då det endast är snippor eller snoppar inblandat. Men de samtalet fick mig att tänka på den största diskrimineringen av de alla..
En kille som har haft sex med över 20 tjejer, han är kung. Han är så cool och så ball för att han har fått si och så många i säng eller vart fan han nu har valt att ta dem. Och det skryter han gärna om, för som sagt va, han är så förbannat cool.
En tjej som har haft sex med över 20 killar, hon är en slampa, en hora, ett vider, ett äckel. Hon ska vara tyst om de. Inte nämna något till någon, knappt hennes vänner, inte ens till vissa av hennes tjej kompisar för att det är så förbannat FULT att en tjej har haft sex med så många.
Men jag förstår verkligen inte. Vad får killarna att tro att vi tjejer tänker annorlunda? Att en kille inte vill ha en tjej som har låtit si och så många killar doppa i henne, ja det är ingen nyhet. Men VEM har sagt att tjejer vill ha en kille som har doppat din snopp i si och så många tjejer? Alltså, ni är väl minst lika slampiga ni i så fall. Eller har jag fel?
Samtidigt så finns det killar som säger "jag vill inte ha en tjej som har haft med fler är.." sen mitt i alltihop vill de ha en tjej med erfarenhet. JAHAA! Men vad bra! För en tjej som har haft sex med en kille, två killar eller ja kanske till och med tre killar. Hon har ju så fruktansvärt stor erfarenhet av sex.. Det är ju typ som att säga att en tre åring har stor livserfarenhet! :S
Jag har vart en tonårs-slampa. Det är inget jag kan eller tänker förneka. Och jag skiter i vad andra tänker och tycker. Jag har haft sex med många pga olika anledningar. Men det gör mig inte mer äcklig än en tjej som haft sex med 2 killar. Eller en kille som haft sex 40 brudar..
Så SLUTA dömma! Det är ju knappast så att ni är guds bästa barn på alla sätt och vis heller. Man är ung en gång. Vi lever på 2000-talet och de är väldigt många som förlorar oskulden redan som 12-13 åringar, just för att det är så förbannat viktigt i den åldern att följa grupptrycket. Och även om de flesta ljuger i den åldern om att de har haft sex, så finns de faktiskt de som faller för just grupptrycket!
Och sen finns det då barn/ungdomar som mig. Som inte vet VEM dom är eller VAD dom vill med livet. De förlorar oskulden och tänker "aaah! Det är så här jag får uppmärksamhet". Jag var ett riktigt "problem-barn/tonåring" och jag "slampa" runt.
Men, det är INTE okej att döma en person efter hur många de haft sex med. För det kan faktiskt finnas orsaker till det. Dåligt självförtroende, dålig självkänsla, olika psykiska problem, uppväxt, ja de kan vara precis vad som helst!
SÅÅ! Om en tjej är en slampa för att hon har legat med fler än 10 killar, ja då är ta mig faan en kille de också!
PEACE Michilicious
En kille som har haft sex med över 20 tjejer, han är kung. Han är så cool och så ball för att han har fått si och så många i säng eller vart fan han nu har valt att ta dem. Och det skryter han gärna om, för som sagt va, han är så förbannat cool.
En tjej som har haft sex med över 20 killar, hon är en slampa, en hora, ett vider, ett äckel. Hon ska vara tyst om de. Inte nämna något till någon, knappt hennes vänner, inte ens till vissa av hennes tjej kompisar för att det är så förbannat FULT att en tjej har haft sex med så många.
Men jag förstår verkligen inte. Vad får killarna att tro att vi tjejer tänker annorlunda? Att en kille inte vill ha en tjej som har låtit si och så många killar doppa i henne, ja det är ingen nyhet. Men VEM har sagt att tjejer vill ha en kille som har doppat din snopp i si och så många tjejer? Alltså, ni är väl minst lika slampiga ni i så fall. Eller har jag fel?
Samtidigt så finns det killar som säger "jag vill inte ha en tjej som har haft med fler är.." sen mitt i alltihop vill de ha en tjej med erfarenhet. JAHAA! Men vad bra! För en tjej som har haft sex med en kille, två killar eller ja kanske till och med tre killar. Hon har ju så fruktansvärt stor erfarenhet av sex.. Det är ju typ som att säga att en tre åring har stor livserfarenhet! :S
Jag har vart en tonårs-slampa. Det är inget jag kan eller tänker förneka. Och jag skiter i vad andra tänker och tycker. Jag har haft sex med många pga olika anledningar. Men det gör mig inte mer äcklig än en tjej som haft sex med 2 killar. Eller en kille som haft sex 40 brudar..
Så SLUTA dömma! Det är ju knappast så att ni är guds bästa barn på alla sätt och vis heller. Man är ung en gång. Vi lever på 2000-talet och de är väldigt många som förlorar oskulden redan som 12-13 åringar, just för att det är så förbannat viktigt i den åldern att följa grupptrycket. Och även om de flesta ljuger i den åldern om att de har haft sex, så finns de faktiskt de som faller för just grupptrycket!
Och sen finns det då barn/ungdomar som mig. Som inte vet VEM dom är eller VAD dom vill med livet. De förlorar oskulden och tänker "aaah! Det är så här jag får uppmärksamhet". Jag var ett riktigt "problem-barn/tonåring" och jag "slampa" runt.
Men, det är INTE okej att döma en person efter hur många de haft sex med. För det kan faktiskt finnas orsaker till det. Dåligt självförtroende, dålig självkänsla, olika psykiska problem, uppväxt, ja de kan vara precis vad som helst!
SÅÅ! Om en tjej är en slampa för att hon har legat med fler än 10 killar, ja då är ta mig faan en kille de också!
PEACE Michilicious
Man måste ha en rubrik!
Ja, som sagt är inte jag världens bästa på att blogga just nu. Jag har massor jag skulle kunna skriva om, men när något väl har hänt och de sen är över typ så tänker jag inte på att skriva om de.
Men just nu är livet ganska lugnt. Jag tar de mesta med ro även om jag tycker att det är förjävligt emellan åt att vara ensam. Men jag klarar det ganska bra. Men det är en jävligt stor omställning att bo med drygt 40 andra för att sen bo helt ensam och vara typ helt ensam hela tiden.
Men jag har ju sagt upp lägenheten, för jag kommer inte kunna bo kvar här. Inga jobb möjligheter, ensamt och utan vänner och familj. Det var verkligen tuffare än jag trodde. Men jag har i alla fall bevisat för mig själv att jag faktiskt är så pass stark att jag kan och klarar av att bo ensam. Så vart jag än väljer att flytta efter de här så vet jag att det kommer gå bra. Och jag måste erkänna att jag inte sa upp lägenheten endast för att det är dåligt med jobbmöjligheter eller ensamt. Det är en annan del som spelar roll också. Och det är min hyresvärd.
Ska jag bo någonstans så vill jag ju gärna göra det till mitt egna även om de är en lägenhet jag hyr i andra hand, vilket jag inte får göra här. Och det är väl de som har tärt mest på mig, det och ensamheten.
Men nu har jag kanske ett jobb på g, det är inte säkert att jag får de och det är inte ett "långvarigt" jobb. Endast några månader. Men det är fortfarande ett jobb även om det inte är inom de jag är utbildad till. Men det får jag väl ta tag i sen, antingen om jag får de här jobbet så får jag söka jobb inom min utbildning sen eller om jag inte får jobbet jag sökt så är det bara ta tag i att ringa till olika firmor och kolla ifall de är intresserade av en lärling.
Jag och Lorenzo klarar än så länge vårat distans förhållande väldigt bra. Vi pratar mycket på msn och även i telefon rätt ofta. Och vi har träffats varje vecka. Så än så länge funkar det bra och jag börjar faktiskt tro att vi kommer klara det enda fram till dagen vi bestämmer oss för att flytta ihop. Och då kommer vi ju givetvis klara av att bo ihop, det har vi ju liksom redan gjort, så det är jag väldigt säker på att vi klarar.
Och nu är vi ju inne i mars månad = syskon födelsedagar. Igår fyllde min äldre syster 24 år och imorgon fyller min minsta syster 4. Så det är ju roligt, även om jag har haft möjlighet att fira någon av dem än.
Men som sagt, mitt liv flyter på, jag lever och mår bra. Även om det är lite som en berg och dalbana med toppar och dalar. Jag klarar mig och det ska jag fortsätta med.
P&K Michilicious
Men just nu är livet ganska lugnt. Jag tar de mesta med ro även om jag tycker att det är förjävligt emellan åt att vara ensam. Men jag klarar det ganska bra. Men det är en jävligt stor omställning att bo med drygt 40 andra för att sen bo helt ensam och vara typ helt ensam hela tiden.
Men jag har ju sagt upp lägenheten, för jag kommer inte kunna bo kvar här. Inga jobb möjligheter, ensamt och utan vänner och familj. Det var verkligen tuffare än jag trodde. Men jag har i alla fall bevisat för mig själv att jag faktiskt är så pass stark att jag kan och klarar av att bo ensam. Så vart jag än väljer att flytta efter de här så vet jag att det kommer gå bra. Och jag måste erkänna att jag inte sa upp lägenheten endast för att det är dåligt med jobbmöjligheter eller ensamt. Det är en annan del som spelar roll också. Och det är min hyresvärd.
Ska jag bo någonstans så vill jag ju gärna göra det till mitt egna även om de är en lägenhet jag hyr i andra hand, vilket jag inte får göra här. Och det är väl de som har tärt mest på mig, det och ensamheten.
Men nu har jag kanske ett jobb på g, det är inte säkert att jag får de och det är inte ett "långvarigt" jobb. Endast några månader. Men det är fortfarande ett jobb även om det inte är inom de jag är utbildad till. Men det får jag väl ta tag i sen, antingen om jag får de här jobbet så får jag söka jobb inom min utbildning sen eller om jag inte får jobbet jag sökt så är det bara ta tag i att ringa till olika firmor och kolla ifall de är intresserade av en lärling.
Jag och Lorenzo klarar än så länge vårat distans förhållande väldigt bra. Vi pratar mycket på msn och även i telefon rätt ofta. Och vi har träffats varje vecka. Så än så länge funkar det bra och jag börjar faktiskt tro att vi kommer klara det enda fram till dagen vi bestämmer oss för att flytta ihop. Och då kommer vi ju givetvis klara av att bo ihop, det har vi ju liksom redan gjort, så det är jag väldigt säker på att vi klarar.
Och nu är vi ju inne i mars månad = syskon födelsedagar. Igår fyllde min äldre syster 24 år och imorgon fyller min minsta syster 4. Så det är ju roligt, även om jag har haft möjlighet att fira någon av dem än.
Men som sagt, mitt liv flyter på, jag lever och mår bra. Även om det är lite som en berg och dalbana med toppar och dalar. Jag klarar mig och det ska jag fortsätta med.
P&K Michilicious
Dagen allmänbildning
1. Varför blir händer och fötter skrynkliga när man badar?
Svar: Därför att övre hudlagret suger åt sig vatten och sväller medans det undre inte gör det, därför blir det väck.
2. Vart går gränsen för grovt rattfylleri?
Svar: 1,0 promille
3. Hur många år tar det för en normalstor julgran att växa till sig?
Svar: 7-12 år
4. Vad för slags fetisch är altocalcifilia?
Svar: En fetisch för höga klackar eller högklackade skor
5. Om jorden slutar snurra, hur påverkar detta din kroppsvikt?
Svar: Du skulle väga mer eftersom rotationen ger en kraft som är motriktad tyngdkraften. Vid ekvatorn skulle du väga mest, ca. 0,3% mer
6. Vad består mäsk av?
Svar: Socker, jäst och vatten
7. Hur många snusdosor behöver man stapla för att de ska nå upp till månen?
Svar: En snusdosa är ungefär 2 cm hög och till månen från jorden är medelavståndet 384 400 km. Det innebär att det skulle krävas 19 220 000 000 (19,22 miljarder) staplade snusdosor för att nå till månen
8. Vad är definitionen på massmördare?
Svar: En massmördare är en person som har tagit livet av fler än 3 människor vid ett och samma tillfälle = massmord
9. Vilket är den vanligaste självmordsmetoden i Sverige?
Svar: Intag av sömnmedel. Hängning eller kvävning kommer på andra plats
10. Om du får en rak räka på din tallrik, vad betyder det?
Svar: Att den var död innan den kokades
Ja, det var min lilla allmänbildning för idag. Hoppas ni har lärt er något nytt xD
P&K Michilicious
Svar: Därför att övre hudlagret suger åt sig vatten och sväller medans det undre inte gör det, därför blir det väck.
2. Vart går gränsen för grovt rattfylleri?
Svar: 1,0 promille
3. Hur många år tar det för en normalstor julgran att växa till sig?
Svar: 7-12 år
4. Vad för slags fetisch är altocalcifilia?
Svar: En fetisch för höga klackar eller högklackade skor
5. Om jorden slutar snurra, hur påverkar detta din kroppsvikt?
Svar: Du skulle väga mer eftersom rotationen ger en kraft som är motriktad tyngdkraften. Vid ekvatorn skulle du väga mest, ca. 0,3% mer
6. Vad består mäsk av?
Svar: Socker, jäst och vatten
7. Hur många snusdosor behöver man stapla för att de ska nå upp till månen?
Svar: En snusdosa är ungefär 2 cm hög och till månen från jorden är medelavståndet 384 400 km. Det innebär att det skulle krävas 19 220 000 000 (19,22 miljarder) staplade snusdosor för att nå till månen
8. Vad är definitionen på massmördare?
Svar: En massmördare är en person som har tagit livet av fler än 3 människor vid ett och samma tillfälle = massmord
9. Vilket är den vanligaste självmordsmetoden i Sverige?
Svar: Intag av sömnmedel. Hängning eller kvävning kommer på andra plats
10. Om du får en rak räka på din tallrik, vad betyder det?
Svar: Att den var död innan den kokades
Ja, det var min lilla allmänbildning för idag. Hoppas ni har lärt er något nytt xD
P&K Michilicious
När ensamheten dyker upp..
.. Så klappar ångesten en på axeln.
Ikväll är första gången på VÄLDIGT länge som jag ska sova utan min man, Lorenzo.
Ikväll var första gången någonsin som vi sa hejdå, utan att egentligen veta när vi ses igen.
Ikväll är första gången jag går och lägger mig för att vakna upp till ensamheten och åter ännu mera ensamhet.
Ångesten som smyger sig sakta, försiktigt men ändå så fruktansvärt snabbt och frustrerande över min kropp, dämpar ljuset i kroppen, får alla ljusa sken att börja lysa med sin frånvaro.
Ångesten som kommer när man verkligen inte behöver den, när man egentligen behöver få må bra, när allt annat känns som om det har legat på havsbotten i flera år för att förmultna och bli till ingenting alls.
Nej, mina kära vänner. Jag har ångest men riktigt så mörkt är det inte, även om det känns så just nu. Lorenzo flyttade idag ner till Värnamo på heltid, där han har sina vänner och sin familj och här sitter jag i min lägenhet, drygt 40 mil från hela min familj och mina närmsta vänner. Visst har jag hunnit skaffa mig några få här nere, men flera av dem flyttar snart här ifrån igen. Och just nu känner jag mig fruktansvärt ensam. Även om det bara har gått någon timme sen Lorenzo åkte.
För att vara helt ärlig så visste jag att det skulle bli så här, så jag har faktiskt sagt upp lägenheten, kalla mig svag, eller vad som helst, men just nu behöver jag faktiskt ha personer runt mig som finns där och fångar upp mig i de svåraste situationerna. För visst, ångesten är kanske inte så jobbig just nu. Men då har det även bara gått någon timme. Men vem vet hur den ser ut imorgon, eller dagen efter det..
Men, som vanligt så är min hyresvärd speciell. Så jag gjorde ju en skriftlig uppsägning på lägenheten och hon total dissade den, har inte svarat. Och då messade jag och frågade att hon verkligen har fått den och så, vilket jag vet att hon har. Men det dissade hon också. Så hon får väl göra det då, jag har i alla fall sagt upp lägenheten och flyttar ut i slutet av maj eftersom det är 3 månaders uppsägningstid. Sen får väl hon göra vad hon vill. :)
Men men, nu ska jag försöka sysselsätta mig med saker som får mig att må bra, så att jag inte gräver ner mig i ångesten allt för mycket.
Men Lorenzo om du läser det här ska du veta att jag älskar dig mer än vad du någonsin kommer förstå. Du får mitt hjärta att slå volter, du gör mig till världens lyckligaste människa. Mitt hjärta slår för dig!
Och till mamma och co, jag älskar er och saknar er så jävla mycket! (ursäkta språket)
Josse, min bästaste vän. Det gör ont i mig att vi inte hörs så ofta. Men jag vet ändå att så fort vi ses är det som att vi just hade träffats. Och det gillar jag verkligen, vi blir aldrig främligar och du är verkligen min bästaste vän! Josse von beaverflyff <3
Men men, nu blir det väl film eller något.
PEACE Michilicious
Ikväll är första gången på VÄLDIGT länge som jag ska sova utan min man, Lorenzo.
Ikväll var första gången någonsin som vi sa hejdå, utan att egentligen veta när vi ses igen.
Ikväll är första gången jag går och lägger mig för att vakna upp till ensamheten och åter ännu mera ensamhet.
Ångesten som smyger sig sakta, försiktigt men ändå så fruktansvärt snabbt och frustrerande över min kropp, dämpar ljuset i kroppen, får alla ljusa sken att börja lysa med sin frånvaro.
Ångesten som kommer när man verkligen inte behöver den, när man egentligen behöver få må bra, när allt annat känns som om det har legat på havsbotten i flera år för att förmultna och bli till ingenting alls.
Nej, mina kära vänner. Jag har ångest men riktigt så mörkt är det inte, även om det känns så just nu. Lorenzo flyttade idag ner till Värnamo på heltid, där han har sina vänner och sin familj och här sitter jag i min lägenhet, drygt 40 mil från hela min familj och mina närmsta vänner. Visst har jag hunnit skaffa mig några få här nere, men flera av dem flyttar snart här ifrån igen. Och just nu känner jag mig fruktansvärt ensam. Även om det bara har gått någon timme sen Lorenzo åkte.
För att vara helt ärlig så visste jag att det skulle bli så här, så jag har faktiskt sagt upp lägenheten, kalla mig svag, eller vad som helst, men just nu behöver jag faktiskt ha personer runt mig som finns där och fångar upp mig i de svåraste situationerna. För visst, ångesten är kanske inte så jobbig just nu. Men då har det även bara gått någon timme. Men vem vet hur den ser ut imorgon, eller dagen efter det..
Men, som vanligt så är min hyresvärd speciell. Så jag gjorde ju en skriftlig uppsägning på lägenheten och hon total dissade den, har inte svarat. Och då messade jag och frågade att hon verkligen har fått den och så, vilket jag vet att hon har. Men det dissade hon också. Så hon får väl göra det då, jag har i alla fall sagt upp lägenheten och flyttar ut i slutet av maj eftersom det är 3 månaders uppsägningstid. Sen får väl hon göra vad hon vill. :)
Men men, nu ska jag försöka sysselsätta mig med saker som får mig att må bra, så att jag inte gräver ner mig i ångesten allt för mycket.
Men Lorenzo om du läser det här ska du veta att jag älskar dig mer än vad du någonsin kommer förstå. Du får mitt hjärta att slå volter, du gör mig till världens lyckligaste människa. Mitt hjärta slår för dig!
Och till mamma och co, jag älskar er och saknar er så jävla mycket! (ursäkta språket)
Josse, min bästaste vän. Det gör ont i mig att vi inte hörs så ofta. Men jag vet ändå att så fort vi ses är det som att vi just hade träffats. Och det gillar jag verkligen, vi blir aldrig främligar och du är verkligen min bästaste vän! Josse von beaverflyff <3
Men men, nu blir det väl film eller något.
PEACE Michilicious
...
Ja, nu var det ju ett tag sen jag skrev igen.. Som vanligt.. Jag har väl kanske inte riktigt vetat vad jag ska skriva om då jag inte är personen som lägger ut "dages outfit" eller dylikt.
Men nu har det hänt en del saker. Jag har flyttat till lägenheten i Tibro, och hon jag hyr av har VÄLDIGT konstiga funderingar för sig.
Jag har alltså skrivit ett kontrakt på 1 år. Jag får INTE byta gardiner och jag får INTE möblera om.. Hmm, då kan man ju fråga sig, på vilket sätt skulle hon lida om jag nu gjorde det? Till svar av henne fick jag "det är en princip sak".. Så i stort sätt bor jag på ett väldigt kasst hotell nu. Enda skillnaden är typ att jag måste städa själv och ha lite egna möbler. Skit surt. Så, jag får väl se hur länge jag stannar där.
Jag har haft lite ångest fram och tillbaka nu då jag faktiskt vantrivs så fruktansvärt i den där lägenheten, plus att Lorenzo snart flyttar så jag antar att jag har lite separationsångest också. Så jag har faktiskt inte orkat ta tag i något. Men nu har jag i alla fall bestämt mig för att jag ska söka till en till utbildning så jag blir golvläggare också. Om jag nu får igenom de, för det är ju aldrig säkert.
Men de här med att Lorenzo ska flytta det är nog de som har tagit hårdast på mig. Jag har levt tillsammans med honom sen vi lärde känna varandra, jag flyttade ner hit mest för att vi ska ha närmre till varandra och för att jag faktiskt trivs här nere. (om man bortser från lägenheten) Och nu kommer han flytta till sin familj och vänner och då blir jag kvar här ensam. Utan familj och alla nära och kära. Jag blir ju inte helt ensam då jag har lärt känns några här nere som jag säkert kommer umgås med ibland. men det blir ändå en ganska stor omställning och jag brukar inte hantera sådana speciellt bra. Men jag antar att det bara är att bita ihop och hoppas på det bästa.
Och igår var det ju alla hjärtans dag. Och vet ni vad jag och min man gjorde? Vi spenderade kvällen med att titta på serier. PERFECT då jag är VÄLDIGT anti alla hjärtans dag.. Som jag sagt tusen gånger förut, man ska visa lika mycket kärlek alla dagar och inte mer på en viss dag. För vem känner sig egentligen speciell när det blir påtvingat? Tro mig, skulle jag få en blomma eller något idag, då skulle det förmodligen kännas mer "på riktigt" än om jag hade fått en igår.
Men men, idag har jag inte gjort något speciellt. Jag städade Lorenzos rum här på boendet. Ja, jag är här även fast jag har en lägenhet, för jag vill vara med honom så mycket som möjligt innan vi bor typ 17 mil ifrån varandra. :P
Aja, men jag hoppas att ni alla har det bra. :)
P&K Michilicious
Men nu har det hänt en del saker. Jag har flyttat till lägenheten i Tibro, och hon jag hyr av har VÄLDIGT konstiga funderingar för sig.
Jag har alltså skrivit ett kontrakt på 1 år. Jag får INTE byta gardiner och jag får INTE möblera om.. Hmm, då kan man ju fråga sig, på vilket sätt skulle hon lida om jag nu gjorde det? Till svar av henne fick jag "det är en princip sak".. Så i stort sätt bor jag på ett väldigt kasst hotell nu. Enda skillnaden är typ att jag måste städa själv och ha lite egna möbler. Skit surt. Så, jag får väl se hur länge jag stannar där.
Jag har haft lite ångest fram och tillbaka nu då jag faktiskt vantrivs så fruktansvärt i den där lägenheten, plus att Lorenzo snart flyttar så jag antar att jag har lite separationsångest också. Så jag har faktiskt inte orkat ta tag i något. Men nu har jag i alla fall bestämt mig för att jag ska söka till en till utbildning så jag blir golvläggare också. Om jag nu får igenom de, för det är ju aldrig säkert.
Men de här med att Lorenzo ska flytta det är nog de som har tagit hårdast på mig. Jag har levt tillsammans med honom sen vi lärde känna varandra, jag flyttade ner hit mest för att vi ska ha närmre till varandra och för att jag faktiskt trivs här nere. (om man bortser från lägenheten) Och nu kommer han flytta till sin familj och vänner och då blir jag kvar här ensam. Utan familj och alla nära och kära. Jag blir ju inte helt ensam då jag har lärt känns några här nere som jag säkert kommer umgås med ibland. men det blir ändå en ganska stor omställning och jag brukar inte hantera sådana speciellt bra. Men jag antar att det bara är att bita ihop och hoppas på det bästa.
Och igår var det ju alla hjärtans dag. Och vet ni vad jag och min man gjorde? Vi spenderade kvällen med att titta på serier. PERFECT då jag är VÄLDIGT anti alla hjärtans dag.. Som jag sagt tusen gånger förut, man ska visa lika mycket kärlek alla dagar och inte mer på en viss dag. För vem känner sig egentligen speciell när det blir påtvingat? Tro mig, skulle jag få en blomma eller något idag, då skulle det förmodligen kännas mer "på riktigt" än om jag hade fått en igår.
Men men, idag har jag inte gjort något speciellt. Jag städade Lorenzos rum här på boendet. Ja, jag är här även fast jag har en lägenhet, för jag vill vara med honom så mycket som möjligt innan vi bor typ 17 mil ifrån varandra. :P
Aja, men jag hoppas att ni alla har det bra. :)
P&K Michilicious
Min dag i övrigt!
Min dag har faktiskt vart toppen! Om man bortser från panikångesten.. Har exprimenterat och gjort en passionsfruktpaj, som enligt mig inte alls blev speciellt bra. Kanske blivit bättre om man tillsatt lite mer socker och silat bort kärnorna.. Men men, dyr blev den ju, så det är bara äta och se glad ut. Nästa gång ska jag testa göra med citron! :)
Jag, min man och Carolina my frulina var iväg och handlade. Då var vi in på cervera och jag köpte ett knivset och en skit cool bricka, som man kan snurra på. Den hade även ett gäng hjärtformade skålar på sig. Så det var typ awesome. Börjar få ihop allt man behöver till ett kök nu. Vilket är toppen i och med att det snart är dags för en flytt.
Jag och Lorenzo pratade även om att åka upp till Sthlm i helgen, så jag får träffa min älskade mamma och familjen. Plus att jag skulle behöva packa ner mitt rum i kartonger så att det bara är att åka upp och hämta det sen. :)
Så i övrigt har min dag varit väldigt bra :)
P&K Michilicious
Jag, min man och Carolina my frulina var iväg och handlade. Då var vi in på cervera och jag köpte ett knivset och en skit cool bricka, som man kan snurra på. Den hade även ett gäng hjärtformade skålar på sig. Så det var typ awesome. Börjar få ihop allt man behöver till ett kök nu. Vilket är toppen i och med att det snart är dags för en flytt.
Jag och Lorenzo pratade även om att åka upp till Sthlm i helgen, så jag får träffa min älskade mamma och familjen. Plus att jag skulle behöva packa ner mitt rum i kartonger så att det bara är att åka upp och hämta det sen. :)
Så i övrigt har min dag varit väldigt bra :)
P&K Michilicious
Nerverna!!
Alltså jag tror seriöst inte att jag någon gång i mitt liv har vart så här rädd, nervös, förväntansfull, spänd, nyfiken och haft sån här fruktansvärt hemlängtan.. På en och samma gång.. Någonsin!!
Jag saknar min mamma och mina underbara systrar något så fruktansvärt, jag önskar att jag var där med dem och bara kunde krama om dem, berätta öga mot öga hur mycket jag älskar dem. Krama min mamma en extra gång och berätta vilken fantastisk människa hon är. Tacka för alla mardröms år som hon har stått där och stöttat mig och ställt upp för mig. Samtidigt som jag inte kan vänta till att packa alla mina saker och flytta ner hit på heltid. Samtidigt som jag nästan skiter ner mig pga att det ska bli så förbannat läskigt!
Men mest av allt så kommer jag sakna Lorenzo.. Vi har bott tillsammans sen vi lärde känna varandra. Och ja, jag vet att jag tjatar om det.. Men jag älskar den där killen mer än mitt egna liv, utan honom är jag inte hel och han var den sista pusselbiten i mitt liv. Jag klarar knappt av att säga godnatt till honom, för jag har en rädsla att han inte skulle finnas kvar när jag vaknar.
Ibland tror jag inte att det är sant. Att jag har honom.. Och jag är så fruktansvärt rädd för att bo ca 17 mil ifrån honom, för då kan jag inte bara gå och knacka på hans dörr, jag kan inte säga "vi syns på balkongen om 3 min".. Jag kommer verkligen sakna honom!
På fredag har han och jag vart tillsammans i 6 månader. Det känns inte som de, men så är det. Och för varje dag som går så blir jag bara mer och mer kär i honom. Jag blir liksom nykär varje morgon och det är en helt otrolig känsla!
Men i alla fall, idag har jag pratat med min underbara mamma i telefon. Och det behövdes verkligen. För jag saknar henne så jävla mycket och det är riktigt läskigt bara jag tänker på att jag kommer flytta ner hit på heltid, så långt ifrån henne. Det var inte samma sak när jag skulle börja skolan, för då hette det "36 veckor i Skövde, sen kommer jag hem".. Sen insåg jag att jag förmodligen aldrig, i alla fall inte än på ett tag, kommer kunna flytta tillbaka till Sthlm med risk för att falla tillbaka i gamla mönster. Och därför flyttar jag ner hit, där jag faktiskt trivs och mår bra.
Så hur jävla rädd jag än är så ska jag ta mig faan klara det här! Det är bara att bita ihop som alla andra gånger och ge sig fan på det. För envis är jag ju. Det är som min farmor brukar säga, "nog är du väldigt envis du! Det har du nog fått från mig".. Och ja, farmor.. Jag tror också det!
Ha en fortsatt trevlig dag alla. Själv ska jag göra mig i ordning, för om drygt en timme slutar min man skolan och då ska vi åka och handla lite.
P&K Michilicious
Jag saknar min mamma och mina underbara systrar något så fruktansvärt, jag önskar att jag var där med dem och bara kunde krama om dem, berätta öga mot öga hur mycket jag älskar dem. Krama min mamma en extra gång och berätta vilken fantastisk människa hon är. Tacka för alla mardröms år som hon har stått där och stöttat mig och ställt upp för mig. Samtidigt som jag inte kan vänta till att packa alla mina saker och flytta ner hit på heltid. Samtidigt som jag nästan skiter ner mig pga att det ska bli så förbannat läskigt!
Men mest av allt så kommer jag sakna Lorenzo.. Vi har bott tillsammans sen vi lärde känna varandra. Och ja, jag vet att jag tjatar om det.. Men jag älskar den där killen mer än mitt egna liv, utan honom är jag inte hel och han var den sista pusselbiten i mitt liv. Jag klarar knappt av att säga godnatt till honom, för jag har en rädsla att han inte skulle finnas kvar när jag vaknar.
Ibland tror jag inte att det är sant. Att jag har honom.. Och jag är så fruktansvärt rädd för att bo ca 17 mil ifrån honom, för då kan jag inte bara gå och knacka på hans dörr, jag kan inte säga "vi syns på balkongen om 3 min".. Jag kommer verkligen sakna honom!
På fredag har han och jag vart tillsammans i 6 månader. Det känns inte som de, men så är det. Och för varje dag som går så blir jag bara mer och mer kär i honom. Jag blir liksom nykär varje morgon och det är en helt otrolig känsla!
Men i alla fall, idag har jag pratat med min underbara mamma i telefon. Och det behövdes verkligen. För jag saknar henne så jävla mycket och det är riktigt läskigt bara jag tänker på att jag kommer flytta ner hit på heltid, så långt ifrån henne. Det var inte samma sak när jag skulle börja skolan, för då hette det "36 veckor i Skövde, sen kommer jag hem".. Sen insåg jag att jag förmodligen aldrig, i alla fall inte än på ett tag, kommer kunna flytta tillbaka till Sthlm med risk för att falla tillbaka i gamla mönster. Och därför flyttar jag ner hit, där jag faktiskt trivs och mår bra.
Så hur jävla rädd jag än är så ska jag ta mig faan klara det här! Det är bara att bita ihop som alla andra gånger och ge sig fan på det. För envis är jag ju. Det är som min farmor brukar säga, "nog är du väldigt envis du! Det har du nog fått från mig".. Och ja, farmor.. Jag tror också det!
Ha en fortsatt trevlig dag alla. Själv ska jag göra mig i ordning, för om drygt en timme slutar min man skolan och då ska vi åka och handla lite.
P&K Michilicious
