så olika!

en sak jag har funderat på är hur olika man faktiskt är.. jag har skadat mig själv, jag har ärr på kroppen för att jag har skurit mig/bränt mig.. Men jag skäms inte för mina ärr.. jag bryr mig inte om folk stirrar. mina ärr är en del av mig. en påminnelse om att saker och ting kan vara jävligt tuffa, men man kan ta sig ur det bara man har kraften.. Men kanske är det så att jag inte skäms för att jag inte gjorde mig själv illa pga att jag ville ha uppmärksamhet. jag gjorde det för att bli av med den psykiska smärtan. så för mig är mina ärr något som symoliserar frihet. kanske låter jätte konstigt. men för mig var det frihet att bli av med den psykiska smärtan ett tag.

min mamma sa alltid till mig "men tänk dagen du ska gifta dig.. då vill du väl inte ha armarna fulla med ärr" och mitt svar var bara "när jag väl gifter mig så har nog alla i min närhet vant sig vid mina ärr" och så är det.. ingen (vad jag vet) tänker på dem..

så nej, jag är inte stolt över att jag har skadat mig. men jag skäms inte över mina ärr! :)
Michilicious - Bara för att jag är jag


Skriv dina tankar och funderingar här:

Namn:
Kommer du ofta hit?

E-postadress: (publiceras ej)

Nummer?: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Att lämna en kommentar innan ni går :)
RSS 2.0