Michilicious

Jag mår verkligen skit, som ni redan förstått.. Igår när vi kom hem blev jag slagen i ansiktet av en stark doft av kattpiss när jag öppnade dörren. Inte riktigt vad man vill känna när man har haft feting ångest hela vägen hem, för att man inte vill hem och för att man inte vill bo i den här hålan längre! Det blev bara för mycket, ststa droppen och jag skrev ut en status om hur less och arg jag blev på fb.. och personen som då ska kunna påstå sig känna mig blir ju "hysteriska" och det är så synd om katten och dittan dattan.. ja om ni verkligen kände mig så skulle ni ju veta hur jag fungerar och ni skulle veta att mitt humör förmodligen går ut över katten för att jag inte har någon annan att lägga det på! Det gör de inte mer acceptabelt. Men, hade ni tänkt efter så hade ni kanske förstått!

I natt har jag fått sova, tog sömnmedel.. Men idag är jag mer deppig än någonsin. Läkaren har skickat en remiss till psyk igen och skrivit ut sömnmedicin.. Men psyk nekar säkert igen och sömnmedicinen får mig att sova, inte må bättre.. :( Är så less på allt. Vill bara fly upp tillbaka till Marie (min fostermamma) och stanna där föralltid! Hon är verkligen min trygghet, den som kan prata till mig så jag lugnar mig och får ett perspektiv.. inte som sårar eller gör det värre! Jag vill bara fly!

Och jag ber om ursäkt för att det blivit så deppigt i min blogg.. Men, det blir lätt så när jag mår dåligt! Jag hoppas att det vänder snart..